Continue/Direct(iOn)
Comments(0)2008 alzo.
“Det var banne mig pÃ¥ tiden” konstaterade jag i den riktigta dagboken i gÃ¥r kväll. 2007 kändes aktuellt men inte fräscht för fem öre. 2008 är mer synonymt med : nutid, nyhet, nyskapande. 2008 känns spännande. Jag kommer se tillbaka pÃ¥ 07 som det längsta Ã¥ret i mitt liv. Ett Ã¥r med mÃ¥nga förändringar och bakslag/nederlag/framgÃ¥ngar/revolutioner.
2006 var raka motsatsen. Jag satt fast i ett gyttjehÃ¥l och kom knappt nÃ¥gonvart alls. Allt var bara “jag jag jag” och existentiell Ã¥ngest. All kreativitet slösades bort pÃ¥ berusning och drama.
2007 ville jag helst inte tänka på mig själv öht, det var mest flytt, jobb, skola, framtid, försöka-lista-ut-var-jag-är-påväg och tillslut en insikt: det här är jag och vad jag vill.
Helt plötsligt kan jag fatta beslut och det känns helt fantastiskt. Helt plötsligt är jag inte längre vilsen eller förvirrad. Alla de egenskaper/problem i min egen person som jag mer eller mindre börjat acceptera visar sig vara påverkningsbara/föränderliga i allra högsta grad. Det är inte kört! Det har knappt börjat!
SÃ¥ idag har jag sammanställt CV’s, kollat jobb, sökt jobb, planerat, packat osv. Känns bra. Är peppad pÃ¥ att Ã¥ka HEM trots ont-i-magen igÃ¥r när mamma tyckte att jag ju kunde stanna nÃ¥gra dagar till bara för att det var sÃ¥ trevligt och jag hade ju ändÃ¥ ingenting särskilt att Ã¥ka tillbaka till. Men det har jag ju visst det! Jag har mitt liv i stockholm, mina saker, mitt medvetande. Gotland har varit en superskön andningspaus men faktum kvarstÃ¥r: det är inte HÄR det HÄNDER. I morse vaknade jag av att Indiska ringde och ville att jag skulle jobba. Det gick ju inte men jag blev ändÃ¥ glad. Det finns hopp i januari ocksÃ¥.