Sannalicious

Idag låste jag oavsiktligt in mig själv i serverrummet på jobbet. Skulle hämta öl och så gick dörren i baklås. SÅKLART. Och såklart är det också kylskåpskallt i serverrummet, inga fönster, ingen telefon och jag var helt utan nycklar. (Det löste sig tillslut.)

Var också på Stadsteatern och såg Bröderna Lejonhjärta. Alltså någon gång i det här livet ska jag bli scenograf/kostymör. Detta var ju helt fantastiskt!!! Typ Tim Burton möter cirkus möter saga och soldater i wrestling-masker. Älskar såklart själva berättelsen också, men blev påmind om hur läskigt jag tyckte det var när jag var liten, hela grejen att vara fångad i ett främmande land (Törnrosdalen) där fascism och terror råder och vem som helst kan hugga en i ryggen. När min mamma skulle berätta för mig om Turkiet för första gången berättade hon att det var ett sånt land som hade dödsstraff mot dem som inte tyckte likadant som regeringen, och jag tänkte att det var nog som att riddar Kato var deras kung.

(Obs detta var såklart hemskt onyanserat av både mig och mamma men det satte ändå liksom spår.)

Hursomhelst, kultur är fan häftigt och jag vill verkligen börja konsumera mer fysisk sådan: dans, opera, teater, utställningar, ALLT. Är så trött på digitalt just nu (blir typ alltid så minst två gånger om året för mig), det berör mig inte ett skit (oftast) utan allt känns liksom plastigt och opersonligt. Jag gillar att prata med människor och rita med händerna.