Idag hände två saker.
Först trampade jag på mina glasögon så de gick sönder. Jag låg på soffan och läste en tidning. Blev trött i huvudet och tog av mig glasögonen. Soffbordet stod för långt bort för att jag skulle kunna lägga glasögonen på det utan att resa mig upp först. Så jag lade glasögonen på golvet, trots att jag egentligen har en princip mot att göra det (tänk om jag skulle råka trampa på dem). Därför la jag en annan tidning under glasögonen. Tänkte att jag skulle se glasögonen bättre då. Tio minuter senare reser jag mig upp, och trampar rakt på glasögonen! “Knaaak” sa det, och så hade ena skalmen lossnat. Plasten spruckit. Fan.
I ren frustration satte jag på mig mitt sista par kontaktlinser och gick ut för att kolla in Synsam (kanske hade de drömglasögonen?). Självklart stänger de tidigare på fredagar, så det blev inget av med det.
På väg tillbaka hände nästa sak. Jag passerade en piercingstudio som jag aldrig lagt märke till förut. Jag har tänkt i ett år nu ungefär att jag skall ta ut min gamla stav som jag haft igenom underläppen sen jag var nästan-18 år. Jag har till och med försökt själv, utan att lyckas. Så nu när jag gick förbi studion på Hornsgatan, som faktiskt såg jäkligt fräsch ut, tänkte jag “äh, vaffan. jag kan ju göra EN bra sak idag iallafall, för att kompensera liksom” Sagt och gjort. Det gick som en dans, trots att piercingkillen påpekade att min stav “satt som sten”. “Den kan nog läcka i ett par dagar, dendär” sa han sedan, om min läpp. Jag kommer alltid ha ett ärr där, men det är okej. Det blir mitt första ärr.
Så nu är mitt ansikte helt befriat från attiraljer – inga glasögon, och ingen stav. Cleant!