I don’t know/I’m gonna find her
Comments(1) Idag är det första onsdagen på praktiken. Kundmötet som jag våndats för hela natten blev inställt med kort varsel. Plus: fick lite extra tid att öva. Minus: en veckas förskjutning i planeringen + lite dötid. Hur dealar man med det då? En sak som är svår på ett nytt ställe är att ta egna initiativ. Jag vet liksom inte riktigt vad jag kan/får/borde göra utan blir ganska ofta sittandes stirrande ut i luften. Då är det bra att ha en handledare som säger åt en att maila byrån och fråga vem som behöver hjälp. Efter fem minuter fick jag napp! Bingo!
Men jag är inte van vid att behöva sparkas i röven, så är det bara. Jag undrar om det är lättare att komma igång när man praktiserar som utvecklare eller designer? Att få små-uppgifter kastade på sig liksom. Som projektledare är ju hela processen så himla viktig, att man är med från början och har förkunskaperna/kontakterna osv. Svårt att flexa alltså. Men härligt att få delta på det där helhjärtade, passionerade sättet.
I morgon blir det liten reunion med mina fina Stockholms-klasskamrater. Det ser jag fram emot! Ska bli sjukt kul att höra vad alla har fått göra och hur de tycker att allt känns. Känner mig lite rotlös utan alla jag känner så en catch-up behövs.
Är i övrigt ganska överväldigad av alla benefits man har på kontor, typ fri tillgång till post-its, pennor, anteckningsblock, lyxkaffe, frukt, godis, läsk osv. Skulle lätt kunna vänja mig vid att ha det så här jämt.
